Förslag och Ämnen

Information till medborgarna, deltagande och ungdom: För att göra medborgarna mer delaktiga i demokratin i EU och se till att deras röst alltid hörs föreslår konferensens plenarförsamling att informationen till dem ska bli bättre. Det ska ske genom en officiell webbplats som går igenom hur de kan delta i demokratiska beslut, en digital plattform där människor kan bolla idéer, frågor och synpunkter och en mobilapp där EU:s politik presenteras med hjälp av klarspråk. Medborgarförsamlingar bör hållas regelbundet och EU-institutionerna bör ta till sig deras resultat. För att ungdomars intressen ska komma till uttryck i lagstiftningen bör alla EU-lagar kontrolleras för att se hur de påverkar ungdomar. Plenarförsamlingen tyckte också att det behövs en miniminivå för utbildning om EU, både i skolor och genom organisationer i det civila samhället. EU måste fortsätta att stödja civilsamhället och fria, pluralistiska och oberoende medier. Skyddet av journalister och kampen mot desinformation och utländsk inblandning måste också vara en prioritering.

Demokrati och val: För att stärka den europeiska demokratin påpekar konferensens plenarförsamling att EU först bör stärka de gemensamma demokratiska värderingarna inom sina gränser för att sedan kunna marknadsföra sin demokratiska modell utåt. Ett starkare demokratiinslag i EU innebär också att Europaparlamentet borde ha rätt att utlysa folkomröstningar för hela EU. EU:s vallagar bör ändras så att vissa av parlamentets ledamöter väljs in från en gemensam EU-lista och alla väljare kan vara med och rösta. Kommissionens ordförande bör väljas direkt eller via ett system med toppkandidater. Ett annat önskemål från plenarförsamlingen var att Europaparlamentet måste få fler rättigheter, t.ex. rätt att ta initiativ till nya lagar och rätt att besluta om EU:s budget.

EU:s beslutsprocess: EU måste stärka sin handlingsförmåga, säger konferensens plenarförsamling. Alla beslut som fattas med enhällighet i rådet bör därför i stället fattas med kvalificerad majoritet. Enda undantagen bör vara när man röstar om att släppa in nya EU-länder och ändra i EU:s grundprinciper. Insynen i EU:s beslut måste också bli bättre, och därför borde både rådets och Europaparlamentets möten sändas på nätet. För att skärpa ansvarsutkrävandet bör dessutom Europaparlamentet få en starkare undersökningsrätt, menar plenarförsamlingen. För att göra EU mer begripligt skulle EU-institutionernas namn kunna ändras så att de mer liknar namnen på nationella institutioner. Och så skulle det behövas en ny debatt om en eventuell EU-konstitution.

Subsidiaritet: Plenarförsamlingen anser att subsidiaritetsprincipen är central för ett välfungerande EU. Därför föreslås att nationella parlamentet, och regionala parlament med rätt att stifta lagar, ska kunna lägga fram lagstiftningsinitiativ på EU-nivå. Regionkommittén bör få en starkare roll i EU:s institutionella arkitektur, och arbetsmarknadens parter och det organiserade civilsamhället bör göras mer delaktiga i beslutsprocessen.