Om

Konferensen om Europas framtid var ett öppet, inkluderande och helt nyskapande evenemang för samtalsdemokrati. Vanliga EU-medborgare fick möjlighet att berätta vad de förväntar sig av EU och hur de vill att EU ska fungera. Konferensen resulterade i förslag som vägledning för EU:s framtida politik.
I en gemensam förklaring som undertecknades i Bryssel den 10 mars 2021 beslutade Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen att konferensen skulle hållas. Parlamentets talman, rådets ordförande och kommissionens ordförande utgjorde det gemensamma ordförandeskapet, och de tre institutionerna åtog sig att lyssna på deltagarna och snabbt följa upp rekommendationerna, inom ramen för sina befogenheter. Konferensen antog sina slutsatser våren 2022.
Konferensens arbete leddes av en styrelse på det gemensamma ordförandeskapets vägnar. Den bestod av företrädare för de tre institutionerna, på lika villkor och med gemensamt ordförandeskap. Cosac-företrädare från EU:s nationella parlament deltog som observatörer vid alla styrelsemöten. Företrädare för Europeiska regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och arbetsmarknadens parter inbjöds också som observatörer.

Konferensen inleddes officiellt den 9 maj 2021 med en ceremoni i Europaparlamentet i Strasbourg, efter det att styrelsen antagit konferensens arbetsordning. Detta följde på lanseringen av konferensens flerspråkiga digitala plattform den 19 april.
Plattformen var den plats där medborgarna kunde lämna in förslag online, utbyta idéer och aktivt delta på EU:s 24 officiella språk. Bidragen samlades in, analyserades och följdes upp under hela konferensen. På plattformen kunde man också hitta evenemang som anordnades av personer och organisationer samt av nationella, regionala och lokala myndigheter i hela Europa. Plattformens viktigaste idéer och rekommendationer användes som underlag för konferensens två andra komponenter, de europeiska medborgarpanelerna och plenarförsamlingen.
Var och en av de fyra europeiska medborgarpanelerna bestod av 200 slumpmässigt utvalda medborgare som diskuterade olika ämnen och lade fram förslag. Panelerna var representativa för EU:s befolkning i fråga om geografiskt ursprung, kön, ålder och socioekonomisk bakgrund.

I konferensens plenarförsamling hölls debatter och diskussioner om rekommendationerna från de nationella och europeiska medborgarpanelerna och om bidragen från den flerspråkiga digitala plattformen, grupperade efter teman. Rekommendationerna presenterades av och diskuterades med medborgarna, och därefter lade plenarförsamlingen fram sina förslag till konferensens slutsatser för styrelsen. Styrelsen utarbetade en rapport i fullständigt samarbete med plenarförsamlingen som hade full insyn i arbetet.
Konferensens plenarförsamling bestod av 108 företrädare för Europaparlamentet, 54 för rådet, 3 för kommissionen, 108 för de nationella parlamenten, alla på lika villkor, samt 108 medborgare. Vidare deltog 18 företrädare för Regionkommittén och 18 för Ekonomiska och sociala kommittén, 6 folkvalda företrädare från regionala myndigheter och 6 folkvalda företrädare från lokala myndigheter, 12 företrädare för arbetsmarknadens parter och 8 för civilsamhället. Mötena i konferensens plenarförsamling, som leddes av styrelsens tre medordförande, hölls i Europaparlamentets lokaler i Strasbourg på alla unionens officiella språk och de kunde även följas direkt via streaming.

Europaparlamentets delegation till konferensens plenarförsamling bestod av 108 ledamöter som företrädde både alla de sju politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna. Parlamentet hade sju företrädare och observatörer i konferensens styrelse, och sex av dem ingick i delegationen som leddes av Guy Verhofstadt (Renew, BE). Delegationen höll sina möten före konferensens plenarmöten för att förbereda parlamentets bidrag, med början vid det inledande plenarsammanträdet den 18-19 juni 2021.