Förslag och Ämnen

Förslag
• Rättsstatsprincipen, demokratiska värden och europeisk identitet
• Uppgiftsskydd
• Medier, falska nyheter, desinformation, faktagranskning, cybersäkerhet
• Medier, falska nyheter, desinformation, faktagranskning, cybersäkerhet (bis)
• Antidiskriminering, jämlikhet och livskvalitet
• Djurrättigheter, jordbruk

Upprätthållande av EU:s värden i alla EU-länder: De värden som fastställs i EU-fördragen och i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna är icke-förhandlingsbara, oåterkalleliga och oeftergivliga villkor för EU‑medlemskap och anslutning. För att konkretisera dessa värden föreslår plenarförsamlingen en stadga för EU-medborgarskapet och en stadga för europeiska gränsöverskridande föreningar och ideella organisationer. En europeisk offentlig sfär (inklusive audiovisuella medier och onlinemedier) bör utvecklas, bl.a. genom ytterligare EU-investeringar. Årliga konferenser om rättsstatsprincipen (efter kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen) med delegationer från alla medlemsstater (medborgare, offentliga tjänstemän, parlamentariker, lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhället) bör organiseras. Förordningen om villkorlighet och andra instrument som rör rättsstatsprincipen bör tillämpas effektivt. Ett liknande tillvägagångssätt kan behöva införas också inom områden som inte är relevanta för EU-budgeten.

Oberoende medier och bekämpning av desinformation: Det har också lagts fram förslag för att främja mediernas oberoende och mångfald samt mediekompetens, bl.a. genom lagstiftning som motverkar hot, eventuellt på affärsmodellsnivå. EU:s konkurrensbestämmelser bör strikt genomdrivas för att förhindra monopol och säkerställa oberoende gentemot otillbörlig inblandning. Kvalitetsjournalistik bör främjas. Ett av huvudförslagen omfattar inrättandet av ett EU-organ med ansvar för att ta itu med och bekämpa desinformation och inblandning, kompletterat med större insatser för att främja mediekompetens, bl.a. genom obligatorisk skolundervisning. Onlineplattformar bör åläggas att göra tydliga uttalanden om de algoritmer de använder, samtidigt som yttrandefriheten och integriteten skyddas.

Uppgiftsskydd och cybersäkerhet: Plenarförsamlingen vill främja uppgiftsskyddet och göra det mer medborgarinriktat. Det bör därför ske en striktare tillämpning av dagens bestämmelser, t.ex. genom strängare påföljder för kränkningar och genom att mer kraftfulla verkställighetsmekanismer införs. Andra förslag syftar till att stärka integriteten genom att säkerställa att den beaktas i designstadiet och finns med som standardval. Några förslag går ut på att bättre skydda barns uppgifter, t.ex. genom att en särskild kategori för känsliga uppgifter inrättas. Plenarförsamlingen vill även erbjuda människor och institutioner ett bättre skydd mot cyberhot genom att stärka EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa) och genom att förbättra samordningen mellan de nationella cybersäkerhetsmyndigheterna.

Antidiskriminering, jämlikhet och livskvalitet: EU bör utveckla transparenta indikatorer för livskvalitet, inbegripet ekonomiska och sociala kriterier samt rättsstatskriterier, i syfte att höja de sociala standarderna och uppnå en gemensam socioekonomisk struktur i EU. Några förslag efterlyser en ökning av de offentliga investeringarna i utbildning, hälso- och sjukvård, bostäder, fysisk infrastruktur, äldreomsorg och vård av personer med funktionsnedsättning liksom ytterligare investeringar för att garantera en lämplig balans mellan arbete och privatliv för medborgarna. Det föreslås även att stora företag ska beskattas och att skatteparadis ska bekämpas och avskaffas inom EU, i syfte att finansiera prioriterade områden som utbildning och forskning. Andra förslag efterlyser EU-omfattande kriterier för antidiskriminering på (och utanför) arbetsmarknaden och incitament (bidrag, tillfälliga kvoter) för anställning av personer i utsatta grupper.