Förslag och Ämnen

Utbildning - integrerad, framtidssäkrad och jämlik: Plenarförsamlingen föreslår att utbildningsprogrammen i EU ska samordnas, med respekt för nationellt och lokalt innehåll. Likvärdighet mellan examensbevis och erkännande av yrkesexamina, icke-formellt lärande och studieperioder utomlands måste säkerställas, bland annat genom certifierade miniminivåer i kärnämnen. Medborgarna måste utbildas i EU:s demokrati, värderingar och historia via en gemensam medborgarutbildningsmodul. En särskild EU-organisation måste samordna lektioner i mediekunskap och kritiskt tänkande för att bekämpa fejknyheter. Läroplanerna måste omfatta "mjuka kunskaper", som förmåga att lyssna och föra dialog, motståndskraft, självstudier och resultatinriktning.

Alla bör lära sig om miljöhållbarhet och dess kopplingar till hälsa, samtidigt som biologisk mångfald blir ett obligatoriskt ämne. Det bör ges stöd till utbildning i kreativa och moderna undervisningsmetoder för lärare. Tillgång till maskinvara och bredbandsuppkoppling måste prioriteras för att tillgodose alla barns utbildningsbehov. Det bör införas gemensamma läromedel i EU, t.ex. inom klimatförändringar, hållbarhet och digitalisering.

Ungdom: Stöd i arbetslivet, socialt skydd och "ungdomstestning" av EU:s lagstiftning. Ungdomar måste bli mer delaktiga i beslutsfattandet, t.ex. genom medborgarpaneler med barn i åldrarna 10-16 år. EU‑företrädare skulle kunna möta skolbarn i deras skolor, och all ny lagstiftning och politik från EU borde gå igenom ett "ungdomstest". Rösträtt i EU-valet redan vid 16 års ålder bör övervägas, och nationella partier bör ha yngre kandidater på sina listor i EU-valet. Elever (från 12 års ålder) bör kunna delta i observationsbesök i både vinstdrivande och ideella organisationer som en del av sin formella utbildning. Mer pengar i EU:s återhämtningsplan NextGenerationEU bör gå till den europeiska ungdomsgarantin. Praktikplatser och anställningar för ungdomar måste vara skäligt avlönade. Det måste bli slut på ungdomsminimilöner och förbjudet med oavlönade praktikplatser utanför den formella utbildningen.

Socialskydd och billiga bostäder för ungdomar måste garanteras och kompetensflykt förhindras med hjälp av EU-pengar. Detaljerade ungdomsplaner för kriser (t.ex. hälsokriser eller krig) ska minimera konsekvenserna för ungdomars studier, arbete och psykiska välbefinnande.

Kultur: Främja en EU-identitet och stärka mångfalden: Utbyteskultur, europeisk identitet och europeisk mångfald bör stärkas, resor och yrkesmässig rörlighet bör utsträckas till lokala företrädare och möjligheter till utbyte bör vara tillgängliga för alla. Nya inslag i EU:s befintliga utbytes- och mobilitetsprogram (som medborgartjänsten i Europeiska solidaritetskåren och kulturpassen i DiscoverEU) bör övervägas. Det behövs större fokus på flerspråkighet redan från tidig ålder, och minoritetsspråk och regionala språk bör få bättre skydd genom en särskild EU-institution för främjande av språklig mångfald. Det bör vara obligatoriskt med kunskaper i ett annat EU-språk från och med grundskolan, undervisning i grannlandets språk i gränsområden och en certifierbar nivå i engelska.

Europadagen (9 maj) bör bli allmän helgdag i hela EU, initiativ för att skydda och högtidlighålla det europeiska kulturarvet bör införas och yrkesverksamma bör skyddas i EU-lagstiftningen, särskilt med tanke på eventuella framtida kriser.

Idrott: Säkerställa en hälsosam livsstil, främja mångfald, stärka den europeiska identiteten: Idrotten i EU bör bidra till att försvara EU:s värden (jämställdhet, rättvisa och inkludering), en hälsosam livsstil och ett hälsosamt åldrande men även till att hylla Europas mångfald. Lokal och traditionell idrott och icke-professionella idrotter bör få mer uppmärksamhet och stöd. Idrotten bör även användas som verktyg för att lyfta fram den europeiska identiteten genom fler EU-övergripande idrottsevenemang och fler EU-lag och genom att EU-symboler visas på idrottsevenemang.